Snickarglädje och storväxande planer

Nu har det gått en ansenlig tid sen vi senast skrev. Mycket har hänt - vi har letat fram hammare och spik, William äter, växer och har börjat sluddra (jollra kallas det visst). Och tänka sig att redan som två månader gammal bebis har han lärt sig att, om man levererar ett bländande leende (inte fångat på bild än...) så börjar alla i hans närhet att låta -Åhhhh- och -Gud så söt - med händerna framför bröstet som om man upplevt något religiöst. Det kanske man har med tanke på att William för oss faktiskt är en skänk från himlen! :)

Våren har anlänt till Växthusvägen, och resten av Surahammar för den delen också. I våra planer för denna vår ligger i att bygga ett efterlängtat förråd med carport framför. Nedan kan ni se embryot till det som så småningom kommer att bli det nya skräparkivet. För det är väl det som alltid händer när man får loss några extra kvadratmeter. Men som tur är har jag min fru Ida som har ett mycket bättre ordningssinne än sin oordningssamma andra äkta hälft har.


Nedan kommer jag att bara lägga in en liten kortkavalkad. Men innan jag lämnar det skrivna ordet måste jag få kommentera bilden där någon i vår sex individer starka familj lyckats klätt vår gudomliga son med något som liknar en rysk kosmonaut utrustning. Vete fåglarna var denna kvarleva dök upp ifrån. Men han är faktiskt ganska söt även in denna inramning!

Håll till godo vänner, släkt och bekanta!