Frukost på sängen

Under lite stress under morgonen har jag ändå lyckats med att göra i ordning tre separata frukostar. En grötfrukost till William, thé och mackor till mig och en frukostbricka med oboy, mackor och kokt ägg till Alexander. Jag känner att jag fortfarande har grepp om vissa saker i vardagen. Alex brukar dock inte få sin frukost på sängen sju dagar i veckan utan anledningen är att William och jag fick väcka honom med fyra "hurra-rop" (Alex hade sovmorgon dagen till ära och Ida hade redan åkt till jobbet). Det är 16 år sedan han såg dagsljuset första gången och det är väl ingen speciell åldersgräns förutom det ni kan ser honom hålla i händerna. Skylten ÖVNINGSKÖR är efterlängtad vill jag lova. Jag ska inte varna alla, som brukligt är, att hålla sig inomhus från och med nu, men att titta över axeln en extra gång kan väl vara på sin plats. Passatens addaptiva strålkastare kan ju vara tvärställda vägen om ni blir upphunnen av oss ute på någon av vintervägarna. Grattis ännu en gång Alexander!
Annars har William hamnat i frisörstolen på nytt! Håret hans växer fortare än vad trimmern klarar. Denna gång blev det lite av en mohikan-frissa (det bor ju en liten indian i oss alla, eller hur). Resultatet kan ni se på bilderna...









Sedan har vi lämnat över lite av vårt matar-ansvar på honom. Känns som att han börjar hitta maten själv med skeden, förutsatt att hans kläs in ordentligt med en cape som skyddar HELA honom förutom själva hålet i ansiktet (munnen).

William iklädd mustasch