Eller är det tisdag? Kanske torsdag förresten. Nej det är väl helg snart så mest sannolikt är det nog fredag idag.. Den största skillnaden när man bytt arbetsgivare, från Abetong till Försäkringskassan (förutom själva pengarna förstås) är att den totala avsaknaden för känslan om tid och rum. Den här klassiska fredagskänslan som de flesta brukar känna när helgen står för tröskeln med lite mer avslappnad helgmorgon, brunch-aktig frukost osv - den känslan är lika bortblåst som stormen Gudrun raderade ut delar av Smålands skogar. Samtidigt kan jag inte låta bli att reflektera över en annan sak Ida undrade i morse innan hon for till jobbet. Vet William om att hon åker och är borta i nio timmar varje vardag? Det tror jag inte. För honom är hon borta lika länge som det tar att handla en liter mjölk på affären. Men faktum är att han är väääldigt effektiv under dessa fem minuter. Han hinner med att sova, äta, bajsa, kissa, sova lite till, leka med alla fjärrkontrollerna, dansa framför brasan, äta lite mer, jaga katterna, skratta, fastna i barstolen, gråta en skvätt, köra gåvagn - sen kommer mamma hem med en liter mjölk från affären. Är det inte en fantastisk baby vi har. Jag kan nästan tro att han har en del stålmannen-gener i sig. Jag har dock inte upptäckt att han har röntgensyn - än!
 |
| Stålmannen med en stålmajskrok |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar